Alla känner vi väl till det förr så populära PC-spelet The Sims. De flesta har nog suttit hemma och spelat det timme efter timme. Jag var ett riktigt fan av The Sims. Nästintill varje dag efter skolan placerade man sig framför datorn och tog hand om sin "familj". Det finns egentligen inga bestämda mål i The Sims. Istället uppmuntras spelaren till att göra val och förbinda sig i en interaktiv miljö. Varje beslut som tas har stor inverkan på spelets gång. Det viktigaste syftet är att man ska kunna organisera simmarnas tid för att hjälpa dem nå sina personliga mål.

Jag började på något vis fundera kring det där med datorspel. Alla känner vi nog någon gång att vi bara vill ligga ner och låta allt vara. Alla beslut i ens vardag gör att man ibland känner att man vill ta en paus från allt. Jag började då tänka på hur det kan vara att leva i ett dataspel för ett tag. Ett dataspel som tillexempel The Sims. När ekonomin kärvar skriver du bara i en kod, t.ex. klapaicius;!;!;!;!;!;!;!;!;!;!;!;!;! Behövs det mer pengar så upprepar man bara "fusket". Det hade verkligen gynnat oss fattiga studenter. Tänk er själva, att ha en person som styr en. Du lever som i en dimma och det enda du vet är det du blir tillsagd att göra. Du tänker aldrig, du funderar aldrig. Något styr er och gör så att ni gör de rätta sakerna på rätta tidpunkter. "Get a job", Jaha då styr du kosan mot brevlådan och plockar upp den där tidningen. Sen klickas det bara runt och så väljer du jobb. Tjipptjopp, så var det avklarat. Inga knepiga jobbintervjuer och svåråtkomliga arbetstjänster. Lära känna folk är något som är lätt som en plätt i Sims. Du pratar bara lite, sen får du diverse poäng och sen mitt i allt gillar personen dig. Är du dessutom rädd att inte hitta kärleken? Du kan bara bli klicka vidare och 3 sekunder senare är ni gifta och kära. Låter det inte underbart? Allt handlar bara om att den som styr dig väljer ut någon som du befalls att prata med och sen ska ni blir kära, vilket ni blir när ni pratat ihop tillräcklig med poäng. Du får välja namn på dig själv, utseende och så vidare. Det går alltså inte att bli missnöjd. Låter till viss del som ett perfekt liv? Jag vet inte vad ni tycker, men jag hade kunnat leva i ett dataspel. I alla fall för en dag eller två. Sen vill jag nog tillbaka till det vanliga livet. Livet som inte alltid är en dans på rosor.


 


Emmelie S2M

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0